Härliga stressiga vardag

Vi var på spa i helgen, jag och maken. Vi fluffade runt i morgonrock och tofflor, fick behandlingar, bubblade, bastade, simmade, gick på yoga, läste böcker och åt god mat. Vi levde i en liten bubbla utan jobb och måsten, utan TV och telefon, utan stress och press och utan matlagning, disk och tvätt. Och utan älskade Elin, och DET var nog det enda vi saknade.

Det var så fantastiskt skönt att bli ompysslad, att inte själv vara den som vårdar och fixar och tänker åt andra. Jag kunde luta mig tillbaka och tillåta mig att vara prioriterad. Jag tyckte också att jag hade rätt att unna mig ett svindyrt puder som både vårdar glåmig mammahy, har exakt rätt solskyddsfaktor och ger en foundation-aktig hinna och lyster. Till pudret MÅSTE man ha en lika dyr ponnyhårsborste (förlåt ponnyn), som jag också ansåg att jag var värd.

Väl tillbaka i vardagen försöker jag återkalla den rosa, dimmiga, kravlösa spakänslan. Jag sätter på mig spatofflorna och pudrar ansiktet med ponnyhårsborsten. Jag är riktigt nöjd med resultatet och tänker att jag ska sätta på mig morgonrock också, men så långt kommer jag aldrig. Det KAN bero på att diskmaskinen behöver tömmas, att köksglovet är fullt med vatten (efter Elins kan-själv-demo), att det rinner köttfärssås längs sopskåpet, att hallgolvet är grusigt, att den vita 60-tvätten måste hängas och en 40-tvätt sättas igång och att jag hittar en bajsblöja bakom tvättmaskinen. Och att jag måste hinna duscha nu när Elin sover, och äta lite också.

Men det är väl ändå charmen med vardagen. Och det är väl just därför jag njuter så hejdlöst av att komma iväg.

(Tack mamma och pappa för en fantastisk 30-årspresent)