Dumma dumma mamma

Det händer mycket med Elins språk nu. Hon säger fler och fler ord och härmar ofta sista ordet i en mening. Till exempel ”nu ska vi byta blöja”, blir ett ”bja”. Förmodligen förstår hon ruskigt många fler ord än vad hon kan uttrycka, vilket så klart blir frustrerande. Och frustrerande för oss, som inte förstår vad hon menar.

Mitt mammahjärta knöt sig ordentligt för några dagar sedan när jag tillslut förstod vad hon menade, efter flera vändor av frustrerat skrik vid ytterdörren. Jag trodde att hon ville pilla med nycklarna i låset och tog fram en stol som hon kunde så på (eftersom jag med hänsyn till ryggen aldrig bär henne i onödan). Nix, ville inte veta av stolen. Ok, då lägger vi nycklarna här och gör något annat. Iiiiihhhhhhhaaaaahhhhh, ville stå kvar och behålla nycklarna men stolen skulle bort. Hon fortsatte att vifta och peka med nycklarna mot låset. Äntligen förstod mamma! Det är klart att låset ska undersökas från UTSIDAN också. Man kan ju inte veta om det ser likadant ut där förrän man kollat. Dumma, dumma mamma.

Apropå det här med språk så tycker Elin att alla manliga varelser är lika med pappa. Men i måndags, när vi var på kyrkans öppis, så tyckte jag att förväxlingen gick lite väl långt. Elin pekade på Jesus och sa ”pappa”.