Ja!

Elin har börjat säga ja! Hittills har Nej och alla andra möjliga och omöjlig ord dominerat, men äntligen kan man få ett JA till svar! Jag har ingen aning om varför det har tagit sån tid, i övrigt härmar ju Elin ALLT man säger. Jag väljer att tolka det som att vi är på väg ut ur förtrotsen, även om vi fortfarande har trots i massor.

Tomhänta från loppis

Jag hade laddat för barnloppis idag, tänkte fynda lite vinterkläder till Elin. Men e-pappan är sjuk och jag fick ta med mig Elin till loppisen, vilket jag i förväg visste var ett dåligt alternativ men också det enda om det skulle bli någon loppis.

Det fanns hur mycket saker som helst att fynda och vi roffade åt oss några skor (Elin ville helst ha ett par glittriga prinsess-skor). Till kläderna och leksakerna och bra-att-ha-grejerna kom vi aldrig eftersom det inte gick att ta sig fram bland mammor och pappor och farmödrar och gravidmagar och barn och bilbarnstolar med och utan barn, och Elin skrek "åka hem". Så vi fick lämna tillbaka skorna och försöka ta oss ut. På dagiset intill hittade vi en skojig rutchkana så Elin var rätt nöjd med utflykten ändå.

Jag tror det är första gången jag är på loppis utan att komma hem med en endaste pryl.

Klick

Det är en utmaning att skruva ihop IKEA-möbler. Det är en ännu större utmaning att skruva ihop IKEA-möbler med en 2-åring.

Tidigare idag, utomhus:

Jag: Kan du ge mig skruven där. Å tack, tack, vad snällt.
Elin: Elin skruva.
Jag: Ja vad bra att du hjälper mig att skruva, så nu har vi nu skruvat klart.
Elin: Skruva meeeeeeer.
Jag: Ok, skruva lite mer då, så börjar jag med ryggstödet.
Elin lessnar på sin skruv och hittar stolsitsen.
Elin: Titta Elin står stolen (med leriga stövlar).
Jag: Oj då, vi får SITTA på stolen SEN, men nu får du gå ner, här är en skruv till, du får hjälpa mig med ryggstödet.
Elin: Öppa, öppa, öppa.
Jag: Ja, vi ska öppna den andra stolen snart, men vi gör först färdigt den här stolen. Var är skruvnyckeln förresten?
Elin: Borta.
Jag: Borta? Men vi hade den ju här alldeles nyss. Har du lagt den någonstans Elin? Snälla Elin, kan du komma ihåg var du har lagt den?
Elin: Där.
Jag: Där? Men då får vi leta tillsammans där borta. Är du säker på att du la den HÄR?
Tio minuter senare.
Jag: Ja ja, vi struntar i nyckeln, den kommer väl fram. Var var vi nu? Ryggstödet.
Elin: Elin sitta stolen.
Jag: Ja, du får gärna sitta på stolen när den är klar, men först måste vi skruva ihop stolen. Kan du ge mig en skruv till? Tack, tack. Nu ska vi sätta fast sitsen, det ska säga "klick" står det här.
Elin: Klick, klick.
Jag: Ja just så, klick. MEN VARFÖR SÄGER DET INTE KLICK?
Elin: Klick. Elin sitta stolen.
Jag: Det måste först säga klick, man ska sätta fast sitsen HÄR och sen ska det säga klick HÄR, men vi måste ha skruvat fel. Du får sitta på stolen SEN, när det har sagt klick.
Elin: NU Elin sitta stolen.
Jag: Men vänta älskade Elin, snälla inte med stövlarna, och vi måste ta isär stolen först och göra om allt. Kan du hålla här?
Elin: Elin elpa mamma hålla här.
Jag: Ja jättebra, tack. Så nu sitter alla skruvarna på plats, vi får kolla om sitsen säger klick nu.
Det säger verkligen KLICK och stolen är fulländad.
Elin: Fin stol. Elin mamma sitta fika.
Gullunge!

Vi fick ihop två stolar, och två återstår.

Kalas

Farmor och farfar passade Elin i helgen, när vi var iväg på bröllop i Uppsala. Det var första gången farmor och farfar passade över natten, men läget var lugnt enligt uppgift. Elin byggde kojor, sparkade boll och matade grisar och var på bra humör.

För övrigt var bröllopet fantastiskt trevligt. Bruden var oförskämt vacker i sin runda mage (5:e månaden), brudgummen (som vi inte hade träffat tidigare) visade sig vara ett kap och festen var kalas. Det var kul att träffa gamla kära vänner och pappis och jag orkade vara uppe ända till 03 (det har inte hänt på länge).

Vacker tass

På bekvämt avstånd hemifrån finns det grisar och hjortar att titta på, och mata om man vill. Och DET vill Elin, helst varje dag. Man lägger några kronor i ett skåp och får en påse bröd att ge djuren. Elin vill sköta påsen själv, och då tar det lite tid att få upp brödet och grisarna och hjortarna står på andra sidan stängslet och trampar och buffar. Då sätter Elin upp lilla handen, som ett stopptecken, och säger "vänta" och fortsätter oberört att plocka i påsen. Ibland ber hon dem om "vacker tass", och undrar varför de inte lyder.

Fel blev rätt

Sovtrasslet på dagen fortsätter, och vår plan att dra ner på sovtiden verkar inte ha gett resultat. Ibland sover hon var tredje dag, ibland var fjärde och däremellan är hon jättetrött. Men vi ser det som att hon får sin lilla paus - som hon mer än väl behöver - mitt på dagen och då är det upp till henne vad hon gör med den tiden. Vilar, sover, sjunger, pratar, hojtar, tjoar, ja hon varierar sig i alla fall.

När farmor passade i fredags hade jag instruerat att vagnen var sovplats för dagen (jag tyckte det kändes enklast så - det kan ju bli sura miner när det ska sovas i spjälisen). Men Elin hade talat om för farmor att NEJ, hon skulle sova i SÄNGEN. Och först skulle man sätta på SKIVA. Stackars farmor visste ju inte vilken skiva som skulle sättas på så hon tog första bästa som redan låg i. Men nej, man måste BYTA skiva. Elin hittade en skiva i högen som hon ville ha och då blev det Pavarotti. Jaha tänkte farmor, hon kanske brukar lyssna på det, och sen låg Elin tyst i en hel timme och lyssnade på Pavarotti. Jag borde alltid ta hit farmor när det är läggdags. Eller införa Pavarotti som ny sovmusik.

Pysslar själv

De senaste veckorna har Elin börjat gilla sitt eget sällskap som aldrig förr. Hon pysslar själv långa stunder utan något arrangemang eller engagemang från min sida. Hon donar med sina dockor, med nallen, med små pryttlar och skålar. Hon gör mat till mig (mest majskrokar och keso), byter blöja på grisen, bäddar i docksängen, packar väskor, packar ur väskor, packar nya väskor och bär runt väskorna runt halsen, på armen och i dockvagnen. Dockorna får sällan åka med, de får "kaffe" som hon häller upp i muggar och dukar fram på lilla pallen. Det är lätt att följa vad som händer eftersom hon pratar högt med sig själv.
-Elin titta nallen åker tåget
-Duka bordet fint dockan äta - smakar gott
-Mormor sitta där äta mat
-Dockan byta kissblöja - luktar illa