Idéer vs genomförande

Idéer saknar jag inte. Men när det kommer till genomförande önskar jag att jag var lite mer driftig, som vännen L, som både har idéer i massor OCH en jäkla drivkraft att genomföra. Jag var in på blondinbellas blogg härom veckan och förutom att hennes liv verkar vara mycket intressantare än mitt, ha ha, så insåg jag också att även hon är så där driftig som jag borde vara.

I mitt skissblock finns allehanda idéer, både rimliga och högst orimliga. Den senaste är en barnbok som jag HOPPAS att jag driver längre än till skissblocket. Jag har ju nästan ett år kvar av deltids mammaledighet (mammajobb, som jag hellre kallar det) så det vore väl skit om jag inte lyckades. Nåja, nu ska vi ju bygga hus också, så vi får se hur mycket tid som blir över, men om inte annat har jag ett bra skäl att skylla på.

Fina grejer

Det är populärt att leka affär här hemma. Elin säger att butiken heter ICA och i den här ICA-butiken råder det ingen blygsamhet när det gäller försäljning. När jag köper ett par byxor och betalar och säger tack och hej räcker hon fram lilla handen och säger "här, en tröja också, passar bra till" så jag köper ju naturligtvis den också.

Överlag har hon nog ärvt mitt intresse för butiker och shopping. Jag drog den slutsatsen idag när vi var in i en butik och Elin spontant sa "bra butik, fina grejer här".

Pladask

Min egen ambition att gympa i vattnet två gånger i veckan har redan kraschat pladask. Eftersom Elin har småbarnssim på onsdagar och vattengympan är på tisdagar och torsdagar så får jag åka till simhallen tre dagar i rad vilket varken min torra hud eller vintertrötta humör gillar. Så jag nöjer mig med gympa på torsdagar och får motionssimma någon annan dag i veckan för att komma upp i den tänkta kvoten, om man säger. Nu under julen har simningen HELT havererat men jag planerar att komma igång i nästa vecka.

Elin ser i alla fall fram till SIN simning, hon frågar så fort en väska packas om vi ska åka och simma.
-Elin åka simskola nu?
Efter juluppehållet är det dags för småbarnssim idag och äntligen får jag svara JA på frågan.

Binka illa äna

När man hör melodin samtidigt är det inte så svårt att lista ut vilken sång Elin sjunger, men lyssnar man bara på orden blir det rättså obegripligt. Så här låter en av de mest kända barnvisorna:

Binka illa äna dä u ja unna va du ä, fäjja ocka du mi dy, ite manni dy, binka illa äna dä u ja unna va du ä.

Nu blir det andra bullar

Nu är den sista saffransbullen uppäten också och julen är definitivt över. Lika roligt som det är att plocka fram julpyntet och fixa julbak till första advent, lika skönt är det att städa undan allt i januari.

(Minibullen på toppen är Elins)

Hej då julen

Idag tyckte jag det var dags att städa ut julen. Elin var till en början entusiastisk och tyckte det var roligt att samla ihop alla julsaker och packa ner, men blev sen förskräckt och trodde att alla leksaker också skulle ner i kartongerna. Neeeej, inte deeeeen, skrek hon och kramade bondgården (som hon fick av grannarna igår). Nej, nej, så klart att bondgården stannar här, vi ska bara ta det HÄR, alla julsakerna, försökte jag förklara. Hon nöjde sig med svaret men sen fick hon syn på sin tomteklänning (som jag hade tänkt smussla ner bland julgrejerna).

-Aaaaah tomteklänning, Elin vara tomte nu.

Jag tänkte att intresset svalnar nog snart, hon får kolla lite på klänningen och så smyger jag ner den i kartongen sen. Men klänningen skulle på, och luvan också, och den skulle INTE av igen. När vi stuvade in julkartongerna i bilen (på väg till förrådet där vi förvarar allt vi inte har plats med förtillfället och lite till) var klänningen fortfarande på. Jag gjorde ett sista försök att lämna klänningen bland julgrejerna när vi stod i förrådet, men nix, den skulle behållas på och jag fick lägga mina vuxna principer åt sidan och ta med mig en tomtenisse till köpcentrumet. Och tänker jag efter så gjorde det ingenting egentligen, men det jag grämer mig mest över är att vi inte kommer att hitta tomteklänningen nästa år (den inhandlades i tillräckligt stor storlek för nästa jul) eftersom den ligger på något helt annat ställe än där den borde ligga, bland julpyntet.

En annan tomte

Så blev det julafton. Vi installerade oss hos farmor och farfar (med mormor och morfar) och åt mat och Elin tog en lur, kollade på Kalle Anka (med Lady och Lufsen som klar favorit) och sen kom han då äntligen, tomten. Elin var avvaktande, men inte rädd och tyckte att han var snäll som hade mååååånga paket med sig. Hon var världens sötaste när hon satt bakom den växande julklappshögen och med stora ögon tittade på tomten som - som vanligt - hade svårt att läsa på paketen (märkligt att det alltid inträffar oavsett vilken tomte som anlitas). På kvällen ställde vi ut gröt till tomten och kontrollerade morgonen efter att den var uppäten, men jag tror inte Elin riktigt förstod poängen, hon var mest bekymrad över att tomten inte skulle komma på juldagen OCKSÅ. Jag insåg att det är svårt att förklara för en tvååring att han kommer tillbaka först nästa år, nästa julafton, men Elin bestämde sig tillslut för att det nog kommer en ANNAN tomte på juldagen.

Idag blev det mini-julafton igen, när grannpojkarna delade ut sina avlagda leksaker, inslagna i paket. När jag tänker efter är det nog bra att balansera det rosa flickrummet med riddarborgar, drakar och krigare.