Mmmm... medicin

Här avlöser sjukdomarna varandra. Sedan någon vecka är Elin och jag förkylda och hostiga. Elin hade som tur var läst Ella går till doktorn, och kände igen både snytpapper, termometer och medicin från boken, så det har gått ovanligt smidigt ändå. Hon vill hemskt gärna ta tempen hela tiden, gärna flera gånger i timmen, "biip biip" säger hon. Jag försöker avstyra det lite, eller låtsas ta tempen ibland, eftersom de små plastplupparna man sätter längst ut på thermoscanen är fasligt dyra. Snyter oss gör vi också onödigt mycket, eftersom ljudeffekterna är så roliga. Och medicin skulle vi också kunna ta många fler gånger än ordinerat. Jag tror att det är Elins sedvanligt goda aptit som visar sig även här. Hon gapar redan när hon ser medicinen, även den äckliga mollipecten, och säger "mer" när det är klart. Är det normalt?

Nu börjar vi bli bättre i alla fall, men nu har E-pappan så klart fått viruset. Jag är inte förvånad. Eftersom han är väldigt känslig för förkylningar (han säger att det nästan är värre än bältros), så är han väldigt ynklig och man måste vara väldigt känslig och varsam här hemma.