2-årskalas

Lilla hjärtat fyllde 2 år förra fredagen och det firades så klart med kalas. Bästa presenten var nog att kusinerna S och S kom och hälsade på, Elin tyckte det var jättemysigt att vara ompysslad och uppmärksammad hela tiden. Stolt mamma berättar gärna att hon blåste ut båda ljusen alldeles själv. Dessutom åt hon tårta för första gången i sitt liv, men det blev ingen jättesuccé, till föräldrarnas glädje. Glass blev inte heller någon favorit (dagen efter berättade hon för pappa under skogspromenaden att hon inte gillade glassen, den var lite för kall) men persenterna uppskattades desto mer. Borrmaskinen i verktygslådan gick varm och eltandborsten som har 17 melodier användes så kraftigt att blodet rann ur munnen (sedan dess håller vi lite mer uppsikt när hon borstar själv).


Efter att ha borrat, byggt kojor och sprungit runt runt i huset med S och S under eftermiddagen och kvällen var vår lilla 2-åring en slagen hjälte vid läggningstid. Det var svårt att somna så klart och en och en halv timme efter läggning låg hon fortfarande och pratade och sjöng, glad och nöjd, men vaken som sagt. Jag gick in och stoppade om henne och sa att nu är det dags att sova. "Ja" sa hon och somnade.

Totte trasig

I somras blev plötsligt tandborstningen en utmaning. Från att ha gapat snällt till att stänga munnen och skrika och sparkas.Vi provade det mesta och kom tillslut på att en stunds tv-tittande kunde hjälpa. En Totte-skiva inhandlades och Elin gapade igen. Men igår, vid morgonborstningen, gick Totte-skivan sönder (efter våldsam hantering - man vill ju så klart sätta på skivan SJÄLV) och Elin började nästan gråta. Vi räddade situationen med Fem myror men insåg at vi behövde en ny tandborstningsskiva. På Maxi hittade vi Postis-per som Elin nöjt la i sin lilla shoppingvagn och under den halvtimme som vi handlade på Maxi upprepade hon som ett mantra, jag vet inte hur många gånger, "totte trasig - titta postis-per stället, totte trasig - titta postis-per stället". Så jag tror att hon har förstått att Totte inte finns längre, och även accepterat att det är Postis-per som gäller numera.

Förutsättningar för övernattning

En vän som snart är på genomresa i Skåne frågade om sängplats över en natt, för sig och ett sällskap. Så klart man är välkommen här, vi tycker det är jättekul att folk vill komma och hälsa på, men jag svarar som alltid, att man måste vara medveten om förutsättningarna. EN säng (1,05), rum utan dörr och väckning kl 07.

Muddis

Vi har blivit väldigt förtjusta i smoothie (eller muddis, som Elin säger), till frukost eller mellis. Så snabbt och enkelt, man bara blandar ihop massa saker som redan finns hemma och så blir det gott och nyttigt av bara farten.

Vår favorit är jordgubb-banan och då blandar vi:
1-2 bananer
Ca 1/2 paket frysta jordgubbar
Lite naturell yoghurt
En skvätt honung
Lite solhavre

Oj

Elins favoritord just nu är oj (vi tror att mormor kan vara källan, hon gillar att säga oj). Så här kan det låta:

Elin, snyftandes:
-Oj, oj, oj
(efter att hon har tappat smörgåsen på golvet)

Elin, lätt förskräckt:
-Oj-oj, oj-oj, oj-oj
(i dörröppningen till butiken, när hon håller i dörrarna som sakta håller på att gå igen)

Elin,upprörd:
-OJ, OJ
(när luckan till diskmaskinstablettsluckan inte går att öppna för att diskkorgen sitter i vägen)

Elin, glad och stolt:
-Oj!
(när hon har blandat alla färgerna av leran till en brunaktig odefinierbar färg)

Bra dag

Elin hade en bra dag igår med farmor och farfar. De bakade, byggde kojor, lagade mat och var på lekplatsen. Och jag hann städa riktigt ordentligt här hemma, så där ordentligt som det aldrig blir gjort annars när vi städar tillsammans, Elin och jag. Jag hade nästan glömt hur skönt det är att vara riktigt vuxen och effektiv, att göra allt i sin egen takt på sitt eget sätt (det kanske mest avslöjar att det var länge sen vi STORstädade). Så min dag var rätt bra den också.

Min dag?

Elin är hos farmor och farfar idag, och jag har en alldeles EGEN dag. När jag hade skjutsat iväg Elin i morse njöt jag av tystnaden och drack kaffe och svullade på en kardemummabulle, men där tog min egentid slut. För vi måste verkligen städa här hemma och tvätta och göra allmänt fix som inte blir gjort annars och byta däck på bilden (när blev det MITT område?). Nåväl, jag får ta tag i allt det där nu.

Nej nej nej

Några jobbiga dagar följs oftast av några lugna, har jag läst. I förra veckan var det urjobbigt med trots och bråk från morgon till kväll. Inte ens bakning gick hem - Elin låg på golvet och skrek nej nej nej. Kvällsläggningarna var katastrof och helt kaos. Men vi höll på rutinerna och körde på som vanligt, så gott det gick. Sedan i fredags är läget mycket lugnare och och vi har bara trots i normala helt hanterbara doser.

Mer känslor

Jag tror att man har nått ytterligare ett steg i språkutvecklingen när man kan uttrycka känslor. Hittills har Elins prat handlat om här-och-nu, som "dockan sitter vagnen", "Elin kammar håret". Men sedan några veckor får vi ibland höra vad hon KÄNNER också. När vi var hos mormor och morfar sa hon "roligt vara mormor morfar" och "mysigt alla äter frukost". Kul!

Kung över tillvaron

Jag läser i Barnabokens kapitel om tvååringen som har insett att han har ett ansvar, att han är kung över tillvaron. "Det är ett ansvar med stort A. Självpåtaget. Tvååringen är ständigt medveten om detta lyckliga men ack så arbetssamma ansvar. Det är han som sköter ruljangsen i familjen. Det skulle rasa ihop som ett korthus om inte tvååringen höll sin vakande hand över det hela. Han håller ihop familjen. Dess existens vilar på hans axlar. Utan hans ingripande blir det varken frukost, lunch eller middag. Utan hans medverkan går ingen och lägger sig, och ingen stiger upp heller. Ingen städar och ingen pyntar huset så att det ser trevligt och välkomnande ut, om inte han gör det. Och folk slarvar med sin hygien - de måste tvättas och borstas tänder på, och inte kan de kamma sig ordentligt".

Just det här stämmer kusligt väl in på Elin. Hon vill verkligen allas väl och fixar och donar. Hon hämtar tröjor så att vi inte fryser, hon ser till så att vi har badankor när vi duschar, hon lägger upp mer mat på våra tallrikar om vi har ätit upp och bäddar ner oss i sängen med täcken och snutte. Visst är hon kung över tillvaron.